Yes!!

Jag blev ombedd att visa leg idag på Systembolaget!
(Trots att jag hade hela familjen med mig in).

Solsken!

Idag har vi varit ute hela dagen. Det är så det ska vara på sommaren.
Regniga sommardagar är depirmerande.
Idag har det varit riktigt varmt och solen har lyst så fint.
Man får verkligen pasa på att njuta, för bor man i Östersund är det inte många dagar per år som är så.
Jag har gått i nya skor idag, som klämt på mina svettiga fötter, så nu har ja supermycket skav överallt. Och jag tog av mig skorna när vi skulle hem för det gick verkligen inte att gå i dem längre och då brände jag väl fötterna på den varma asfalten, för nu har jag ont under dem med. Typiskt!

Härliga Sommardagar!

Syster är här med fina pojkarna och vi leker hela dagarna.
Hoppar studsmatta.
Leker nere vid sjön.
Busar och badar i pool och vattenspridare.
(Resten av bilderna är på fyra nakna killar)
Väntar på middag.

Money Money Money

Vi ha sålt Teutoniavagnen och syskonvagnen.
Nu ska här shoppas!

Årsdag

Idag firar jag och mitt jätteärr på magen 2 år. Grattis!

Våran natt utan varken make/pappa, inbrottstjuv eller zombie!

Inatt vaknade jag av att Alvin skriker; nej, gå härifrååån! Gå!
Ensam låg jag där i sängen min och undrade om det var en galen zombie i Alvins rum, eller om han bra drömde.
Funderade om jag vågade gå genom lägenheten och kolla vad som stog på, eller om jag skulle ligga kvar.
Men vill jag vakna på morgonen och hitta barnen blodiga i sängen, eller kanske helt försvunna?! Knappast! En mamma måste vara modig.
Skulle jag ta med mig en kniv, eller något annat att hugga med? Var det kanske en inbrottstjuv?
Jag tassade iväg och Alvin låg i sin säng och sov, och Vile i sin. Och ingen levande död, levande eller död bakom dörren, eller någon annan stans (jag glömde kolla under sängarna).
Jag sprang tillbaka och hoppade ner i min säng.
Vaknade en halvtimme senare av; nej, jag vill iiintee!
Jag gick tillbaka till pojkarnas rum, Alvin var vaken så jag tog med honom som sovsällskap till mig egen säng. Kalasbra!
Vile vaknade en stund senare, klev ur sin spjälsäng och la sig i Alvins säng. Han fick sin kanin och sov sedan till sju i sin sorebrors säng.

Ensamma hemma utan zombies?

Inatt drömde jag att hela Östersund (kanske hela Sverige?) hade blivit övertaget av zombies. Hemsk dröm, jag vet inte hur många jag hade ihjäl. De var verkligen överallt. Messade med Marie och ställde in våran middagsdejt (hur jag nu hann med det vet jag inte) för det gick inte att laga mat när man slogs för sitt liv. Fick svar att hon faktiskt skulle iväg och handla mat. Aha tänkte jag, vi måste ta oss till Valla, där är det inte så många levande döda. Haha!

Jag med tre favoriter!


Första båtturen!

9 juli

Ibland hinner man med mycket!

Dagen började med tvättstugan och fyra maskiner tvätt slungades runt. Allt var tvunget att hängas i lägenheten och vi traskade i strålande solsken ner på stan. Köpte flytvästar till barnen så att vi kan åka ut med båten i stugan alla tillsammans. Det blir skoj!
Sen var det jobb för min del och resten av familjen har spenderat tiden vid sjön.
Jag blev hämtad när jag slutade och så åkte vi till Stugun och hälsade på min farmor och farfar.
Med 30 graders värme i skuggan var det lite svettigt i solen ett tag, men vi överlevde. Var ner till älven och kastade lite sten.
Åt jordgubbar och sedan våfflor med hallon och blåbär. Glass till efterrätt.
En härlig dag!

Mina härliga ungar och jag!


2 juli

Lek med barnen, jobb, lite spaning i affärer, grillning hos mamma och pappa, glassätning och nu sitter jag här.
Man behöver inte vara så långrandig.

Sommarlov!

Nu har barnen sommarlov. Den 15 augusti börjar dagis igen, för dem båda.
Alvin fick sluta tidigare än tänkt, redan i tisdags och vi for upp till stugan.
Kom hem i dag och har haft härliga soliga dagar med grillning, fiske, bad (för Johan), promenader, trädavverkning, gräsklippning och glassätning.
Mycket kusar i luften och Vile är halvt uppäten i nacken. Både Alvin och Vile var helt blodiga men det har vad vi sett inte varit jobbigt för dem och det är inget som kliar. Bara på mig det kliar, men det gör inte så mycket. Jag överlever!

RSS 2.0