Skriet från vildmarken...

I går kväll slutade Johan kvart över elva så jag gick och la mig innan han kom hem. 
Hade kunnat somna stående efter gårdagens eskapader. 
I samma ögonblick som Johan kommer hem och låser upp ytterdörren vaknar jag.
Jag blir livrädd när jag ser nåt mörkt i dörröppningen, skriker innan Johan ens hinner säga nåt.
Han blir rädd när han hör mitt skrik, (inte att jag skriker utan varför) var tydligen det värsta han hört. Jag minns inte, hela min kropp är chockad!
Det sticker ut i fingrarna när Johan lägger sig brevid mig för att jag ska bli lugn.
Shit vilket uppvaknande...

Har ont i där fram (där benen sitter fast) idag för att jag gick nog alldeles för mycket igår.
Tog ju 45 minuter att bara ta sig hem från Elin i den svinkalla vintern. Skulle verkligen ha haft bil.
Jag som ville ner på stan idag, ska väl ut en liten sväng, kan ju inte bara sitta inne, men vet inte om det blir "sååå" långt som till stan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0