Vecka 32 (31+0)

2 månader kvar just precis idag.
Eller 9 veckor och man hellre vill räkna så.
62 dagar till lillebror beräknas komma.



Kroppen: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.
I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.

Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

Det känns som att jag har världens sämsta kondition, flåsar verkligen massor för ingenting.
Har inte gått upp så mycket i vikt nu på slutet (om jag ska lita på vågen här hemma) och det känns bra. Kanske jag inte behöver väga mer än vad jag gjorde med Alvin. Startade ju på 2 kilo mindre den här gången men det verkar inte spelat någon roll. Men att det snart är jul och jag äter extra mycket gott spelar in.
Har fått min julklapp idag av Johan, en crosstrainer, så smal och fit ska jag bli när bebis är ute.
Och det var vad jag önskade mig, inte något som Johan tyckte jag behövde (även om det kanske är just precis vad han gör...)
Annars myser vi på jag och lillebror, han rör sig lagomt mycket för att jag ska slippa oroa mig.
Ligger inte med huvudet nedåt längre men det ska han banne mig göra när det är dags att titta ut!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0