Full med gröt

Tyvärr inte i magen utan i huvudet. Riktig amningshjärna kan man kalla det. Blir bara värre och värre. Och saker som jag är säker på stämmer för det mesta inte. Vilket gör mig grymt förvånad då jag brukar ha koll på läget.
Hoppas att det går över snart.

Onormalt trött är jag också. Det var jag inte när Alvin var bebis. Passar på att vila och ta sovmorgon nu när Johan är hemma, men snart börjar verligheten.

Nu ska vi ta och äta lunch.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0